Carl Säve
Carl Fredrik Säve, född 22 oktober 1812 i Roma socken, död 27 mars 1876 i Uppsala, var en svensk språkforskare och målare.
Carl Säve | |
Född | 22 oktober 1812[1] Roma församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 27 mars 1876[2] (63 år) Uppsala församling[2], Sverige |
Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[3] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet |
Sysselsättning | Språkvetare, universitetslärare, nordist, botaniker, tecknare |
Arbetsgivare | Uppsala universitet |
Föräldrar | Per Säve[1] |
Släktingar | Pehr Arvid Säve (syskon) |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraCarl Säve var son till prosten i Roma Per Säve och Hedvig Lallerius och gift med Ottilia Rosina Johanna Schenson samt bror till Pehr Arvid Säve. Han blev student vid Uppsala universitet 1830 och ägnade sig först åt medicinska studier men övergick efter en sjukdomsperiod till språkstudier. Han blev filosofie kandidat 1848 och filosofie magister samma år på en avhandling om Eriksvisan. Han utnämndes till docent 1849 och från 1859 till sin död innehade han professuren i nordiska språk vid Uppsala universitet. Från 1857 till sin död var Säve föreståndare för Uppsala universitets myntkabinett.
Säve, som var den förste innehavaren av en professur i nordiska språk i Sverige, var en framstående folkmålsforskare, med inriktning på det gotländska språket i sitt hemlandskap, och blev banbrytande som dialektolog. Tillsammans med brodern Pehr Arvid insamlade han material som låg till grund för utgåvan av Gotländsk ordbok 1936–1945. Liksom sin bror var han i yngre år verksam som konstnär. Han var representerad vid utställningen Örebro i konsten 1950.
Carl Säve blev 1859 ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Säve är representerad vid Örebro läns museum[4] och Uppsala universitetsbibliotek[5].
Han är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Bibliografi (i urval)
redigera- De starka verberna i dalskan och gotländskan, Uppsala 1854 (Google)
- Några upplysningar om dalmålet och dalallmogens folklynne, Stockholm 1855 (Google)
- Runstenen vid Fjuckby i Uppland, Uppsala 1858
- Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands ruininskrifter språkligt behandlade, Stockholm 1859 (Google)
Källor
redigera- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 365, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
- Svenska Familj-Journalen 1866
- Säve, Carl i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
redigera- ^ [a b c] Roma kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23067/C I/2 (1797-1863), bildid: C0072792_00033, sida 24, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 31 juli 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11632/F/7 (1874-1879), bildid: 80002756_00082, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 31 juli 2019, ”77,(mars),27,1,,Professorn och Riddaren Fil dr, Karl Fredrik Säve”.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”BLYERTSTECKNING Örebro läns museum”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021026466568/blyertsteckning. Läst 6 januari 2018.
- ^ ”Carl Säve Uppsala universitetsbibliotek”. Alvin. https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=-2509&searchType=EXTENDED&query=Carl+S%C3%A4ve&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22:%22Carl+S%C3%A4ve%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record:100260&c=2#alvin-record:100260. Läst 6 januari 2018.
Vidare läsning
redigera- Ulf Palmenfelt: Bröderna Säve mellan tradition och modernitet, Kungl. Gustaf Adolfs Akademiens årsbok Saga och sed 2004
- Thorgunn Snædal: "Carl Säve", Spaden och pennan. Ny humanistisk forskning i andan av Erik B. Lundberg och Bengt G. Söderberg, Stockholm 2009