August Ludwig von Schlözer
August Ludwig von Schlözer, född 5 juli 1735 i Gaggstatt, död 9 september 1809 i Göttingen, var en tysk historiker, far till Christian von Schlözer och Dorothea von Rodde-Schlözer, farfar till Kurd von Schlözer.
| August Ludwig von Schlözer | |
 | |
| Född | 5 juli 1735[1] eller 5 juli 1735 (g.s.)[2] Kirchberg an der Jagst, Tyskland |
|---|---|
| Död | 9 september 1809[1] eller 9 september 1809 (g.s.)[2] Göttingen[3] |
| Medborgare i | Hohenlohe-Kirchberg |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Matematiker, journalist, universitetslärare, historiker, statistiker |
| Arbetsgivare | Göttingens universitet |
| Maka | Caroline Friederike von Schlözer |
| Barn | Dorothea von Rodde-Schlözer (f. 1770) Christian von Schlözer (f. 1774) Ludwig von Schlözer (f. 1776) Karl von Schlözer (f. 1780) |
| Föräldrar | Johann Georg Friedrich Schlözer |
| Utmärkelser | |
| Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen | |
| Redigera Wikidata | |
Han vistades som lärare 1755-57 i Stockholm och Uppsala, senare några år i Ryssland och blev 1769 professor i historia och statistik i Göttingen. Han utgav en edition av Nestorskrönikan i tysk översättning.
År 1771 hävdade han att tillförlitliga källor inte tillät att följa Sveriges inhemska historia längre tillbaka än till 800-talet e.Kr. Schlözer fick efterföljare i Friedrich Rühs, professor vid det svenska universitetet i Greifswald.
Bägges forskningar i Sveriges äldsta historia ledde till omstörtande resultat. De slog långt ifrån igenom. Samtida ledande svensk historieskrivning tog bestämt avstånd från dem. Schlözer och Rühs betraktades som forskare med brist på historiskt sinne, deras uppfattningar som utslag av hyperkritik.
Trots detta har Schlözers och Rühs uppfattningar inte varit utan inflytande på svensk historieskrivning. Erik Gustaf Geijer påverkades av dem.[4] Schlözer har även starkt påverkat Henrik Gabriel Porthan, "den finska historieskrivningens fader".
Schlözer invaldes 1767 som utländsk ledamot nummer 60 av Kungliga Vetenskapsakademien. Bland hans skrifter återfinns Schwedische Biographie, som innehåller översättningar och sammandrag av tidigare tryckta svenska biografier, likpredikningar och dylikt.
Bibliografi
redigera- Schwedische Biographie (2 band, 1760-68)
- Allgemeine nordische Geschichte (1771)
- Briefwechsel meist historischen und politischen Inhalts (10 band, 1776-82)
- Staatsanzeigen (18 band, 1782-93)
- Weltgeschichte (2 band, 1785-89)
Källor
redigera- Schlözer, 1. August Ludwig von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter
redigera- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schlözer-august-ludwig, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jurij Isajev, Чувашская энциклопедия, Tjuvasjskoje knizjnoje izdatelstvo, 2006, ISBN 978-5-7670-1471-2, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шлёцер Август Людвиг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Curt Weibull, Historiska problem och utvecklingslinjer. Aldus/Bonniers: Stockholm 1962, s. 30f