Arvidsjaur

tätort i Arvidsjaurs kommun, Sverige

Arvidsjaur (umesamiska: Árviesjávrrie; pitesamiska: Árvehávvre; sydsamiska: Aerviesjaevrie)[7] är en tätort i Lappland och centralort i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Arvidsjaur är beläget kring 110 kilometer söder om polcirkeln och kring 160 kilometer väster om Luleå, i mellersta Lappland och tillhör Norrbottens län.

Arvidsjaur
Tätort
Arvidsjaurs kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Arvidsjaurs kommun
Distrikt Arvidsjaurs distrikt
Höjdläge 380 m ö.h.
Koordinater 65°35′28″N 19°11′53″Ö / 65.59111°N 19.19806°Ö / 65.59111; 19.19806
Area
 - tätort 427 hektar (2020)[4]
 - kommun 6 126,28 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 4 457 (2020)[3][4]
 - kommun 6 069 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,4 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0960
Tätortskod T8516[5]
Beb.områdeskod 2505TC101 (1960–)[6]
Geonames 2725136
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Arvidsjaur
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

I Arvidsjaur bedrivs testverksamhet för Europas bilindustri, som under vinterhalvåret utför biltester i vintermiljö. Det bedrivs också turistverksamhet med skoterfärder, vandring och fiske. I samhället finns det en skidanläggning vid Prästberget, och utanför tätorten finns Vittjåkk skidanläggning. Arvidsjaur är även bas för Norrlands dragonregemente.

Ortnamnet

redigera

Arvidsjaur är en försvenskning av det umesamiska ordet árviesjávrrie, härlett av árvies (”givmild” eller ”den som ger rikligt”) och jávrrie (”sjö”), och syftande på fisket i den närbelägna sjön med samma namn. Aruens järff by var 1607 det försvenskade namnet på den sameby, invid vilken Arvidsjaurs kyrka uppfördes.[källa behövs] I Ortnamnsregistret finns varianterna Arfwids Jerfwi by (1606) och Arfwids Järfwi (1607) dokumenterade.[8]

Historia

redigera

Arvidsjaur var och är kyrkby i Arvidsjaurs socken. Den 25 oktober 1895 inrättades i Arvidsjaurs landskommun Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälle. Namnet förkortades den 7 september 1951 till Arvidsjaurs municipalsamhälle.[9] Municipalsamhället upphörde vid utgången av år 1962.

Befolkningsutveckling

redigera
 
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Arvidsjaur med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Arvidsjaur 1900–2020[10][11][12][13][14][15][16][17]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
345
1950
  
2 482 ##
1960
  
2 908 236
1965
  
3 189 297
1970
  
3 541 327
1975
  
4 194 340
1980
  
4 903 418
1990
  
5 260 461
1995
  
5 087 451
2000
  
4 735 451
2005
  
4 644 453
2010
  
4 635 467
2015
  
4 655 427
2020
  
4 457 427
Anm.:
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Kommunikationer

redigera

Landsväg

redigera

Orten ligger vid E45 (Inlandsvägen) och Riksväg 95 (Silvervägen).

Flygplats

redigera

Flygplatsen Arvidsjaur Airport, som har ICAP-status, ligger några kilometer utanför tätorten, och därifrån går det dagliga turer till Stockholm. Det går charterflyg från Tyskland på vintern som försörjer den omfattande biltestverksamheten i regionen.

Järnväg

redigera
 
Ånglok vid Arvidsjaur.

Genom Arvidsjaur går Inlandsbanan. Arvidsjaur är också ena ändpunkten för järnvägslinjen Jörn–Arvidsjaur. På denna linje finns idag inte mycket trafik, men förslag[av vem?] finns på att åter börja köra godstrafik längs hela banan. En kortare sträcka närmast Arvidsjaur används av Storstockholms lokaltrafik för provkörningar av tunnelbanevagnar i vinterföre.

I Arvidsjaur finns Arvidsjaurs Järnvägsförening, som sommartid ordnar turer med ånglok mellan Arvidsjaur och Slagnäs.

Utbildning

redigera

I Arvidsjaur bedrevs tidigare under ett antal år flygförarutbildning på gymnasienivå. Flygutbildningen var förlagd på halvtid på Arvidsjaur flygplats och drevs kommersiellt av flygskolan Scandinavian Aviation Academy. En begränsad satsning på flygledarutbildning började år 2008.

Arvidsjaur är dessutom säte för norrlandsjägarna, numera Arméns jägarbataljon.

Arvidsjaur har ett fotbollslag som heter IFK Arvidsjaur. 2024 spelade de i Division 5.[18]

Storstämningshelgen i Arvidsjaur

redigera

Storstämningshelgen är en folkfest i Arvidsjaur som firas sista helgen i augusti varje år. Då använder ägarna till kåtorna i Lappstaden i Arvidsjaur sina kåtor.

I media

redigera

I spelserien Mercenaries förekommer en karaktär vid namn Mattias Nilsson som är född och uppvuxen i Arvidsjaur och tjänstgjort vid regementet K4 som Norrlandsjägare. Hans röst görs av Peter Stormare i spelet.

Kända personer som bott/bor i Arvidsjaur

redigera

Se även

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 november 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  8. ^ ”Ortnamnsregistret beta - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. Arkiverad från originalet den 22 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210122101123/https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret-beta.html. Läst 22 januari 2021. 
  9. ^ [https://web.archive.org/web/20150607150534/http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx Arkiverad 7 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 82 
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75 
  14. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2015. https://www.webcitation.org/6atarNDGu?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 57. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 24 december 2016  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131018010555/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 24 december 2016 
  17. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161028215624/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=b285018a-ec55-4aa1-8740-29e588410a4e. Läst 24 december 2016. 
  18. ^ ”Arvidsjaur tappade ledning till oavgjort mot Harads”. Piteå-Tidningen. https://pt.se/sport/fotboll/artikel/arvidsjaur-tappade-ledning-till-oavgjort-mot-harads/l7ynzp1l. Läst 16 maj 2024. 

Externa länkar

redigera