Carl Arne Isacsson,[1] född 21 mars 1917 i Ronneby, Blekinge län, död 25 september 2010 i Gerlesborg, Bohuslän,[2] var en svensk konstnär, författare och professor. Han var en av Sveriges mest kända akvarellister och konstpedagoger,[3] samt grundare av Gerlesborgsskolan 1944.

Arne Isacsson
FöddCarl Arne Isacsson
21 mars 1917
Ronneby församling, Blekinge[1]
Död25 september 2010 (93 år)
Gerlesborg, Svenneby församling, Bohuslän[1]
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragKonstnär, författare, professor
Känd förGrundare av Gerlesborgsskolan
MakaKerstin Renqvist
(g. 1947–1958; skilda)
Mona Dan-Bergman
(g. 1958–1965; skilda)
Margareta Blomberg
(g. 1966–2010; hans död)
BarnMagnus Isacsson

Arne Isacssons välrepresenterade konstnärskap utforskade bland annat färgpigmentens egenskaper i rikliga vattenmängder.

Biografi

redigera

Arne Isacssons farföräldrar hade utvandrat från Dalsland till South Bend, Indiana, Förenta staterna, men återvände i slutet av 1800-talet. Fadern tog värvning men hade återgått[förtydliga] till en tjänst som brukstjänsteman i Ronneby i samband med Arne Isacssons födelse. Några år senare flyttade familjen till Södermalm i Stockholm och 1930 till Göteborg där Arne Isacsson tog studenten 1935.

Han var elev för konstnären Otte Sköld 1944–1946. Somrarna tillbringade Arne Isacsson i Dalsland och där kom han i kontakt med konstnärerna Georg Suttner och Algot Galle. Tillsammans med Carleinar Tellwe och Lizzie Olsson-Arle bildade de Bengtsforsgruppen.[4]

Arne Isacsson var upphovsman till tekniken akvarellmonotypi och använde den bland annat i collage som laminerades mellan glasskivor. Han finns representerad på bland andra Nationalmuseum[5] med ett porträtt av Vilhelm Moberg, Statens porträttsamlingGripsholm, Sveriges riksdag, Centre Culturel Suédois i Paris och Göteborgs konstmuseum. Isacsson samarbetade även med Pål Svensson om skulpturerna Pålarne i Fjällbacka och Sote märke i Kungshamn.

Arne Isacsson blev känd som grundare av Gerlesborgsskolan i Gerlesborg (1944), så småningom med filial i Stockholm (1948) och Provence (1958), samt utnämndes till professor i akvarellteknik 1983.

År 2004 utkom biografin Arne Isacsson: nedslag i ett konstnärskap av Gertrud Gidlund och Göran Gustafsson. 2008 kom en rikt illustrerad licentiatavhandling: Arne Isacsson - konstnär pedagog folkbildare av Anita Midbjer vid Umeå universitet[6].

Arne Isacsson var 1947–1958 gift med läraren Kerstin Renqvist (1922–2009)[1], syster till konstnären Torsten Renqvist, 1958–1965 med skådespelaren Mona Dan-Bergman[7] (1927–1992)[1] och 1966 till sin död[1] med konstnären Margareta Blomberg (född 1943).[8] Bland barnen märks svensk-kanadensiske filmaren Magnus Isacsson (1948–2012) från första äktenskapet. Arne Isacsson är begravd på Laxarby kyrkogård.[9]

Offentliga verk

redigera
  • Pålarne, grå och röd bohusgranit med glaslaminerade akvareller, 2009, utanför Fjällbacka kyrka (tillsammans med Pål Svensson)
  • Sote märke, röd bohusgranit med glaslaminerade akvareller, 2009, Ångbåtskajen i Kungshamn (tillsammans med Pål Svensson)

Utmärkelser

redigera

Isacsson erhöll Kungliga Svea Livgardes förtjänsttecken av kung Gustaf VI Adolf 1970. 1999 mottog han Illis Quorum. Samma år var han mottagare av Dalslandsmedaljen.[10] Utnämnd till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 2004.[11]

Bibliografi

redigera
  • Akvarell - en handbok (1982)
  • Olja - en handbok i oljemålning (1986) (tillsammans med Björn Hallström och Georg Suttner)
  • Berg i Bohuslän (1991)
  • Akvarellteknik (2000)

Representerad

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ ”Arne Isacsson har avlidit”. Borås Tidning. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418011137/http://www.bt.se/kultur/TT_kultur/arne-isacsson-har-avlidit(2120688).gm. Läst 26 september 2010. 
  3. ^ ”Arne Isacsson död”. Göteborgsposten. Arkiverad från originalet den 24 november 2011. https://web.archive.org/web/20111124072009/http://www.gp.se/kulturnoje/1.455083-arne-isacsson-dod. Läst 6 augusti 2011. 
  4. ^ Gidlund, Gertrud (2004). Arne Isacsson - en introduktion. Gidlunds Förlag. ISBN 917844649X. http://libris.kb.se/bib/9415906 
  5. ^ [a b] Nationalmuseum
  6. ^ http://libris.kb.se/bib/10937338 Anita Midbjer - Umeå universitet. Institutionen för estetiska ämnen ISBN 978-91-7264-578-3
  7. ^ Dan-Bergman, Mona G, skådespelerska, Lidingö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 231.
  8. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  9. ^ Begravda i Sverige (Version 2.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2012. Libris 13517533. ISBN 9789187676710 
  10. ^ ”Arne Isacsson CV”. Dalslands Konstnärsförbund. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819110648/http://www.dkf.se/DKF-CV-Isacsson-Arne.pdf. Läst 7 augusti 2011. 
  11. ^ ”Arne Isacsson - officiell webbplats”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140114200714/http://arneisacsson.gerlesborg.se/. Läst 1 januari 2010. 
  12. ^ Göteborgs konstmuseum
  13. ^ ”Nordiska Akvarellmuseet”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180314175932/https://www.akvarellmuseet.org/sites/default/files/documents/alla_konstnarer_i_samlingen.pdf. Läst 24 februari 2018.