Allmän rösträtt
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Allmän rösträtt innebär att varje vuxen medborgare i en stat, eller varje vuxen medborgare i en kommun, möjligen med vissa undantag, har en ovillkorlig rätt att delta i allmänna val inom vederbörande politisk enhet.
Allmän och lika rösträtt innebär att varje medborgare har samma röstvärde, till skillnad från graderad rösträtt.
Den allmänna rösträtten förutsätter i allmänhet viss uppnådd ålder samt åtminstone ifråga om nationella val medborgarskap. Huruvida personer intagna på fängelse, frigivna fångar, personer som befinner sig i konkurs, personer som är omyndigförklarade och liknande grupper saknar rösträtt, anses detta vanligen inte innebära att rösträtten inte är allmän.[1] Om däremot den röstande ska ha genomfört värnplikt eller ha avlagt ett för rösträtten särskilt kunskapsprov anses däremot vanligen att rösträtten inte är allmän.[källa behövs]
I modern tid förekommer det mycket sällan att rösträtten inskränks på grund av kön.[källa behövs] I Västvärlden anses inte inskränkning på grund av kön längre vara godtagbart. Där kvinnor generellt saknar rösträtt förekommer uttrycket "allmän rösträtt för män". Om samtliga röstberättigade i ett system med allmän rösträtt också har lika stor rösträtt används uttrycket "allmän och lika rösträtt".
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Sundevall, Fia (27 november 2018). ”Den allmänna rösträtten – när infördes den?”. Demokrati100.se. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200807204516/https://demokrati100.se/den-allmanna-rostratten-nar-infordes-den/. Läst 9 augusti 2020.