Adam Heinrich von Steinau

Adam Heinrich von Steinau, födelseår okänt, död 1712 på sitt gods i Böhmen, var en greve, sachsisk och polsk militär samt fältmarskalk.

von Steinau var först i bayersk tjänst och deltog som brigadjär i kriget mot osmanerna i Ungern 1685–1688 samt i pfalziska tronföljdskriget mot fransmännen, då han under hertig Karl V av Lothringen förde befäl vid belägringen av Mainz 1689. Därefter gick han i venetiansk tjänst och utmärkte sig särskilt under denna republiks krig mot osmanska riket 1695. Följande år anställdes han vid den kejserliga armén i Tysk-romerska riket, som under kurfursten av Sachsen, August den starke, opererade mot osmanerna i Ungern. Som sachsisk och polsk fältmarskalk deltog han i stora nordiska kriget, vann i juli 1700 med en huvudsakligen av sachsare bestående armé i slaget vid Jungfernhof nära Riga en framgång över general Otto Vellingk, men blev sedermera själv besegrad av Karl XII i slaget vid Düna den 9 juli 1701, slaget vid Klissov den 9 juli 1702 och slaget vid Pultusk den 21 april 1703. Därefter gick han åter i venetiansk tjänst, men tog en kort tid därefter avsked.

Externa länkar

Wikisource har originalverk som rör von Steinaus roll under Stora nordiska krigets inledning.

von Steinaus roll under Stora nordiska krigets inledning