1908
år
1908 (MCMVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 10 januari – Tunnelbanan mellan Manhattan och Brooklyn öppnas [1].
- 28 januari – Carl Larssons målning Gustav Vasas intåg i Stockholm kommer efter 15 års stridigheter på plats i Nationalmuseums trapphall [2].
- 30 januari – Indiske advokaten Mohandas Gandhi släpps fri efter att ha avtjänat straff för ohörsamhet i Transvaal [1].
- Januari–juli – 2 546 företag i Sverige går i konkurs, jämfört med 1 748 samma tid föregående år.
Februari
redigera
- 1 februari – På väg hem från ett lantslott blir den portugisiska kungafamiljen utsatt för ett attentat på torget Praça do Comércio i huvudstaden Lissabon. Kung Karl I dödas omedelbart, medan hans son kronprins Ludvig Filip avlider av sina skador 20 minuter senare. Den yngre sonen Emanuel får en lätt skada i ena armen och drottning Amélie klarar sig oskadd. Det hävdas ibland, att Ludvig Filip ska ha varit kung av Portugal under de 20 minuterna mellan faderns och hans egen död och att han därmed ska ha haft en av världshistoriens kortaste regeringsperioder. Detta stämmer dock inte, eftersom han visserligen var kronprins, men en ny regent enligt landets lagar måste godkännas av parlamentet, vilket man inte hann med under denna tid. Istället blir det den yngre brodern Emanuel, som senare samma dag erkänns som kung under namnet Emanuel II. Drygt två och ett halvt år senare, i oktober 1910, störtas den portugisiska monarkin och republik införs, varvid kungen tvingas i landsflykt.
- 12 februari – Ellen Key föreslår en ny svensk äktenskapslag där makarna är jämställda och skilsmässor underlättas.[3]
- 18 februari – Kungliga Dramatiska Teaterns nya byggnad vid Nybroplan i Stockholm invigs med att August Strindbergs "Mäster Olof".[2]. Hovsorg råder, men Hjalmar Söderberg bär färgrik väst [3]
- 24 februari – Svenska lärare slår larm om våldsfilmer som får barnen att drömma mardrömmar.[1]
- 26 februari – Sverige firar 250-årsminnet av Roskildefreden med militärparader, tacksägelsegudstjänster och allmän flaggning.
Mars
redigera- 9 mars – Fotbollsklubben FC Internazionale, mest känd som Inter grundas.
- 17 mars - Sveriges första polissystrar börjar sin tjänstgöring, Stockholm, Agda Halldin, Maria Andersson, Erica Ström
- 22 mars – Den svenska riksdagen avslår efter en upprörd debatt med siffrorna 121-91 en högermotion om återinförandet av prygelstraffet, som avskaffades 1855 [2]. Lagutskottets majoritet är dock positiv till motionen [4].
- 28 mars – Cigarr- och tobakshandlare i Sveriges större städer går ut i en kampanj mot tobaksaffärer som egentligen är maskerade bordeller [2].
April
redigera- 3 april – Småbrukardottern Karolina Olsson [5] på Oknö vaknar efter att ha legat i koma sedan 1875.
- 5 april – Sir Henry Campbell-Bannerman avgår som premiärminister i Storbritannien av hälsoskäl.
- 14 april – Danmark inför kvinnlig rösträtt vid kommunalval [6].
- 15 april – 13 personer omkommer när ångaren Göta Älf kantrar och går till botten i Göteborgs hamn [4].
- 20 april – Två tåg kolliderar i Melbourne, och 44 personer dödas medan över 400 skadas.[7]
- 23 april – Nordsjö- och Östersjöavtalen undertecknas av närliggande stater. Härigenom garanterar de till dessa hav gränsande staterna varandras territorialvatten.
- 26 april Edvard VII av Storbritannien inleder ett tvådagarsbesök i Stockholm.
Maj
redigera- 3 maj – Prins Wilhelm gifter sig i Sankt Petersburg med ryska storfurstinnan Maria Pavlovna [1].
- 15 maj – Internationella ishockeyförbundet, IIHF, bildas i Paris, Frankrike.
- 23 maj – Lex Hildebrand, som vill inskränka den svenska tryckfriheten för främst fackföreningar, avslås i Sveriges riksdag med knapp majoritet [3]. Lagförslaget kommer från Karl Hildebrand chefredaktör för Stockholms Dagblad [4].
- 27 maj – Olja har upptäckts i sydvästra Iran (då Persiska riket).
Juni
redigera- 15 juni – 4th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Amsterdam.
- 21 juni – Med suffragetter som Emmeline Pankhurst och hennes dotter i spetsen demonstrerar 250000 människor i London för kvinnlig rösträtt [2].
- 29 juni – I Göteborg rasar gatustrider då 400 engelska strejkbrytare kommit för att lotsa fartyg som ligger i blockad under den svenska hamnarbetarkonflikten [4].
- 30 juni – Tunguska-händelsen. En våldsam explosion äger rum i ett område vid den sibiriska floden Mellersta Tunguska. Den var av en styrka motsvarande mellan 10 och 15 megaton och antas bero på en meteorit.
Juli
redigera
- 1 juli – SOS börjar gälla som internationell nödsignal.
- 2 juli – Gustaf Oscar Wallenberg sluter en "Vänskaps-, handels och sjöfartstraktat" med Kina.
- 12 juli
- Fartyget Amalthea, som i Malmö härbärgerar engelska strejkbrytare, utsätts för ett sprängattentat. En man dödas och 23 skadas. Attentatet utförs av tre arbetslösa ungsocialister. 20-årige Anton Nilson [2]. Ombord finns 80 strejkbrytare. Två döms till döden för attentatet, en tredje till straffarbete [4]. Det är Anton Nilsson och Algot Roberg som döms till döden, medan Alfred Stern får straffarbete.
- De 4:e moderna olympiska spelen invigs i London. För första gången ingår kvinnor i den svenska OS-truppen.
- Sverige spelar sin första landskamp i fotboll och besegrar Norge med 11-3.
- 24 juli
- Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II tvingas retirera inför det ungturkiska partiets krav på en modern konstitutionell statsbildning.
- Under de 4:e moderna olympiska spelen i London vacklar Pietro Dorando, Italien först över mållinjen vid maratonloppet men diskvalificeras när funktionärer hjälper honom sista biten [2].
- 26 juli – Hans Köppen, Tyskland vinner en biltävling jorden runt, då han fem månader efter starten i New York kommer i mål i Paris [1].
- Juli – Franske presidenten Fallières besöker Stockholm.
Augusti
redigera- 2 augusti – Svenska Lantarbetareförbundet bildas [3].
- 7 augusti – En 30 000 år gammal skulptur, som föreställer en fruktbarhetsgudinna och blir känd som "Venus från Willendorf", hittas i en by i Österrike [1].
- 12 augusti – Den första T-forden produceras vid Ford Motor Company i Detroit, vilket i decennier framöver blir världens mest sålda bilmodell [2].
- 14 augusti – Nya blodiga gatustrider mellan vita och svartta i Springfield, Illinois [1].
- Augusti – Tysklands kejsare Wilhelm II besöker Stockholm.
September
redigera- September – De sista valen till Andra kammaren i Sverige enligt det gamla systemet äger rum, varvid vänstern går framåt.
- 16 september – General Motors bildas.
- 18 september – Två av de ansvariga för Amaltheadådet döms till döden. HD ändrar senare domen till livstids straffarbete [3].
- 22 september – Bulgarien bryter med den turkiska överhögheten och blir ett självständigt kungarike.
Oktober
redigera- 5 oktober
- 18 oktober – Kongostaten, sedan 1892 styrt av Belgiens kung Leopold II som sin privata egendom, blir officiell belgisk koloni under namnet Belgiska Kongo.
- 27 oktober – 500 arbetare kommer till Stockholms stads arbetsförmedlingsbyrå under dagen. Antalet arbetslösa i Stockholm under oktober beräknas till 2 000 [4].
- Oktober
- Den första T-Forden lämnar fabriken [6].
- Första delen av Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar ges ut [1].
November
redigera
- 3 november – Republikanen William Howard Taft besegrar demokraten William Jennings Bryan vid presidentvalet i USA.
- 28 november – En kolgruveexplosion i Marianna, Pennsylvania kräver 154 dödsoffer.
- 14 november – 29-årige Albert Einstein föreläser om strålningsteori vid Berns universitet [1].
- 10 december
- Klas Pontus Arnoldsson, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, får dela Nobels fredspris [3].
- Kreditupplysningsföretaget Soliditet bildas i Malmö och startar sin verksamhet.
- 11 november – 360 gruvarbetare omkommer vid en explosion i Westfalen, Kejsardömet Tyskland.[8].
- 15 november – Kongostaten blir Belgiska Kongo.
- 17 december – I Sverige döms professorn i nationalekonomi, Knut Wicksell, till två månaders fängelse för att i ett anförande ha skämtat om bibelns den obefläckade avlelsen vid ett fördrag i Stockholms folkets hus [2].
December
redigera- 10 december – Svensken Klas Pontus Arnoldsson och dansken Fredrik Bajer får Nobels fredspris [4].
- 11 december – Svenska Skidlöpningsförbundet bildas för att få till stånd mer tävlingsskidåkning än vad Skidfrämjandet, som framförallt betonar hälso- och friluftsaspekten av skidåkning, gör.
- 26 december – Jack Johnson, USA besegrar Tommy Burns, Kanada i vid en titelmatch i Sydney och blir därmed första svarta världsmästaren i tungviktsboxning [2].
- 28 december – En jordbävning raserar praktiskt taget hela den sicilianska hamnstaden Messina [1] och medför ca 75 000 dödsoffer. Även en tsunami uppstår.
- 31 december – Under året har tre dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige [9].
Okänt datum
redigera- Penny post-service mellan Storbritannien och USA startas.[10]
- Den svenska riksdagen antar en invandringslag för att hindra "för landet skadlig invandring".
- Reservpolis införs i Sverige genom statliga anslag till vissa kommuners utbyggnad av polisväsendet. En länsdetektivorganisation inom polisen bildas.
- Stormklockan, organ för den svenska socialdemokratiska vänsteroppositionen i Sverige, börjar utkomma.
- Enskilda ges rätt att reservera sig mot kollektiv anslutning till Socialdemokraterna genom sin fackförening.
- Borgerlig vigsel införs i Sverige som ett alternativ till kyrklig vigsel [11].
- Socialistiska Ungdomsförbundet ombildas till Sveriges Ungsocialistiska Parti.
- Ungsocialisten Hinke Bergegren utesluts ur socialdemokraterna efter långvariga stridigheter med Hjalmar Branting.
- Gifta svenska kvinnor får rätt till egen skattesedel och därmed rösträtt i kommunala frågor på samma villkor som andra skattebetalare.
- Sveriges Minuthandlares Riksförbund (SMR) bilads för att bekämpa illegal gårdfarihandel och den växande kooperativa rörelsen.
- Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (nuvarande Riksföreningen Sverigekontakt) grundas.
- Svenskamerikanen August Wickström föreslår i ett brev att Sverige efter amerikansk modell skall införa landskapsblommor. Förslaget vinner gehör då brevet publiceras i tidningen Stockholms Dagblad och landskapsblommor utses på olika sätt i olika landskap.
- Ett 40 000 år gammalt skelett av en Neanderthalpojke hittas i sydvästra Frankrike.
- Kolera konstateras i Haparanda [3].
- Kronprinsessan Margareta spelar bandy på Djurgårdsbrunnsvikens is [3].
- Krisen höjer potatispriserna i Sverige från 27 till 32 öre litern, på spisbröd från 36 till 43 öre kilot och på björkved från 26:70 till 36:10 SEK famnen [3].
- En handverkad diskmaskin lanseras i Sverige [3].
- Tyska Kruppverken köper svensken Wilhelm Unges flygande torped med roterande eldrör [12].
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 4 januari – Aden Abdullah Osman Daar, Somalias president 1960–1967.
- 5 januari – Jiro Sato, japansk tennisspelare.
- 6 januari – Michael DiSalle, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1959–1963.
- 8 januari – Ernfrid Bogstedt, svensk konstnär, porträttfotograf.
- 9 januari – Simone de Beauvoir, fransk existentialist, feminist och författare.
- 15 januari – Edward Teller, ungersk-amerikansk kärnfysiker, vätebombens fader.
- 16 januari – Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
- 18 januari
- Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha, tysk och svensk prinsessa, hertiginna av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs mor.
- John Sandling, svensk skådespelare.
- 26 januari
- Stéphane Grappelli, fransk jazzviolinist.
- Gideon Ståhlberg, svensk schackspelare
- 27 januari – William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.
Februari
redigera- 3 februari – Pretty Boy Floyd, amerikansk förbrytare.
- 7 februari – Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.
- 13 februari – William Dozier, amerikansk TV-producent som bland annat skapade TV-serien Läderlappen.
- 20 februari – Seymour Österwall, svensk, jazzmusiker (tenorsaxofon), orkesterledare och kompositör.
- 22 februari
- Rómulo Betancourt, venezolansk politiker.
- Sir John Mills, brittisk skådespelare.
- 24 februari – Telford Taylor, amerikansk jurist.
- 25 februari
- Hans Maikowski, tysk SA-medlem.
- Frank Slaughter, amerikansk läkare och författare.
- 26 februari – Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
Mars
redigera- 4 mars – Naemi Briese, svensk sångare och skådespelare.
- 5 mars – Rex Harrison, brittisk skådespelare.
- 7 mars – Anna Magnani, italiensk skådespelare.
- 8 mars – Sigvard Ohlsson, svensk socialdemokratisk politiker.
- 16 mars – Gunnar Hahn, svensk kompositör, arrangör och pianist.
- 17 mars – Brigitte Helm, tysk skådespelare.
- 20 mars – Sir Michael Redgrave, brittisk skådespelare.
- 22 mars – Maurice Stans, amerikansk republikansk politiker och tjänsteman.
- 23 mars – Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
- 24 mars – Birgit Åkesson, svensk koreograf och dansare.
- 25 mars – David Lean, brittisk regissör.
- 26 mars – Franz Stangl, tysk SS-officer.
- 29 mars – Dennis O'Keefe, amerikansk skådespelare.
- 30 mars – Lill-Tollie Zellman, svensk skådespelare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 1 april
- Richard Barstow, amerikansk filmregissör och koreograf.
- Abraham Maslow, amerikansk psykolog.
- 2 april – Håkan von Eichwald, finlandssvensk kapellmästare och kompositör.
- 5 april
- Bette Davis, amerikansk skådespelare.
- Ingemar Hedenius, svensk professor i filosofi, författare, debattör [3].
- Herbert von Karajan, österrikisk dirigent.
- 7 april – Ebba Lindqvist, svensk författare.
- 9 april – Odd Bang-Hansen, norsk författare och översättare.
- 13 april – Yngve Nordwall, svensk skådespelare och regissör.
- 17 april – Manne Olsson, svensk kommunalnämndsordförande och socialdemokratisk politiker.
- 20 april – Lionel Hampton, amerikansk jazzvibrafonist.
- 24 april
- Inga Gentzel, svensk sångare.
- Józef Gosławski, polsk skulptör och gravör.
- 28 april – Oskar Schindler, sudettysk industriman, räddade omkring 1200 judiska arbetare från Förintelsen.
- 29 april – James Kealoha, amerikansk politiker.
- 30 april – Sven Magnusson, svensk skådespelare.
Maj
redigera- 10 maj – Johannes Hentschel, tysk elektromekaniker.
- 15 maj – Lars-Erik Larsson, svensk tonsättare.
- 19 maj – Bengt-Olof Granberg, svensk skådespelare.
- 20 maj – James Stewart, amerikansk flyggeneral och skådespelare.
- 22 maj – Horton Smith, amerikansk golfspelare.
- 23 maj – John Bardeen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 25 maj – Theodore Roethke, amerikansk poet.
- 26 maj – Robert Morley, brittisk skådespelare.
- 28 maj – Ian Fleming, brittisk författare [13].
- 30 maj
- Hannes Alfvén, svensk fysiker, nobelpristagare[3].
- Mel Blanc, amerikansk röstskådespelare.
- 31 maj
- Don Ameche, amerikansk skådespelare.
- Nils Poppe, svensk skådespelare och teaterchef[3].
Juni
redigera- 2 juni – Eric Karlsson, svensk rörmontör och socialdemokratisk politiker.
- 4 juni – Åke Jelving, svensk kompositör, dirigent och violinist.
- 8 juni – Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.
- 11 juni – Francisco Marto, portugisiskt helgon.
- 12 juni
- Marina Semjonova, rysk ballerina och koreograf.
- Otto Skorzeny, österrikisk SS-överste.
- 15 juni – Sam Giancana, amerikansk maffiabossledare.
- 25 juni – Willard van Orman Quine, amerikansk matematiker och filosof.
- 26 juni – Salvador Allende, chilensk president 1970–1973.
- 27 juni – Anna Lisa Berkling, svensk journalist.
- 29 juni – Leroy Anderson, amerikansk kompositör.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 12 juli – Milton Berle, amerikansk manusförfattare, kompositör, komiker och skådespelare.
- 18 juli
- Edward V. Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1960–1968.
- Lupe Velez, amerikansk skådespelare.
- 21 juli – William E. Jenner, amerikansk republikansk politiker, senator 1944–1945 och 1947–1959.
Augusti
redigera- 3 augusti – Birgit Cullberg, svensk koreograf [3].
- 7 augusti – Robert Bernardis, österrikisk militär och motståndsman.
- 11 augusti – Torgny T:son Segerstedt, svensk filosof och sociolog [3].
- 14 augusti – Kaarlo Wirilander, finländsk historiker.
- 15 augusti – Otto Kerner, amerikansk demokratisk politiker, militär och jurist.
- 18 augusti – Edgar Faure, fransk politiker, premiärminister 1952 och 1955–1956.
- 19 augusti – Warren P. Knowles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1965–1971.
- 22 augusti – Henri Cartier-Bresson, fransk fotograf.
- 27 augusti
- Lyndon B. Johnson, amerikansk politiker, USA:s president 1963–1969.
- Sulamith Messerer, rysk ballerina.
- 30 augusti – Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.
- 31 augusti – William Saroyan, armenisk-amerikansk författare.
September
redigera- 4 september – Richard Wright, amerikansk författare.
- 5 september – Henry H. Fowler, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1965–1968.
- 7 september – Stina Ståhle, svensk skådespelare.
- 12 september – Milton Berle, amerikansk skådespelare.
- 13 september – Albert Gaubier, polsk-svensk regissör, koreograf och dansare.
- 17 september
- David Ojstrach, rysk violinist.
- Martti Simojoki, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1964–1978.
- 22 september – Bo Wretling, svensk gitarr- och lutbyggare.
- 27 september
- Dagmar Olsson, svensk skådespelare, sångare och dansare.
- Thomas A. Wofford, amerikansk politiker, senator 1956.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 6 oktober – Carole Lombard, amerikansk skådespelare.
- 7 oktober – Otto Moskovitz, rumänsk/svensk cirkusartist och skådespelare.
- 9 oktober
- Jim Folsom, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1947–1951 och 1955–1959.
- Werner von Haeften, tysk jurist och officer.
- 12 oktober – Gösta Knutsson, svensk författare av "Pelle Svanslös"[3].
- 13 oktober – Willard Ringstrand, svensk kompositör, musikarrangör, orkesterledare och musiker (piano, hammondorgel).
- 16 oktober – Enver Hoxha, albansk diktator.
- 26 oktober – Inga-Lill Åhström, svensk skådespelare.
- 29 oktober – Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 31 oktober – Birger Lensander, svensk skådespelare.
November
redigera- 1 november – August Wilhelm Miete, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 3 november – Jack Donohue, amerikansk filmregissör, koreograf, skådespelare och dansare.
- 14 november
- Joseph McCarthy, amerikansk senator från Wisconsin.
- Sigvard Nilsson-Thurneman, svensk förbrytare, medlem i Salaligan.
- 16 november – Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.
- 21 november – Björn Trägårdh, svensk designer och konstnär.
December
redigera- 3 december – Anna Sten, rysk-amerikansk skådespelare.
- 6 december – Baby Face Nelson, amerikansk förbrytare.
- 10 december – Olivier Messiaen, fransk tonsättare.
- 11 december
- Bror Bügler, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- Amon Göth, tysk SS-officer.
- Sture Werner, svensk geofysiker.
- 13 december
- Sture Lagerwall, svensk skådespelare och regissör.
- Rostislav Plyatt, sovjetisk skådespelare.
- 17 december – Willard Frank Libby, amerikansk kemist, nobelpristagare.
- 20 december – Curt Löwgren, svensk skådespelare.
- 23 december
- Yousuf Karsh, armenisk-kanadensisk fotograf.
- Sally Palmblad, svensk skådespelare.
- 26 december – Lizzy Stein, svensk skådespelare och sångare.
- 28 december – Lew Ayres, amerikansk skådespelare.
- 29 december
- Sven Arefeldt, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).
- Helmut Gollwitzer, teolog.
- 31 december – Simon Wiesenthal, österrikisk nazistjägare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 3 januari – Charles Augustus Young, 73, amerikansk astronom.
- 9 januari
- Wilhelm Busch, 75, tysk författare och tecknare – Max & Moritz.
- Peter Theodor Holst, 64, norsk militär och politiker.
- 25 januari – Ouida, 69, brittisk författare.
Februari
redigera- 1 februari – Portugals kung Karl I och hans son prins Ludvig Filip (mördade av en folksamling).
- 4 februari – Eli C.D. Shortridge, 77, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.
- 28 februari – Pat Garrett, 57, amerikansk sheriff.
Mars
redigera- 3 mars – Lorenz Lindelöf, 80, finländsk matematiker och astronom.
- 4 mars – Redfield Proctor, 76, amerikansk republikansk politiker.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 16 april – Jonas Jonasson i Rasslebygd, 87, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
- 22 april – Sir Henry Campbell-Bannerman, 71, brittisk liberal politiker, premiärminister 1905-1908.
Maj
redigera- 14 maj – Daniel Lindsay Russell, 62, amerikansk politiker, kongressledamot 1879–1881, guvernör i North Carolina 1897–1901.
- 19 maj – Gullbrand Elowson, 72, svensk politiker och skolman.
Juni
redigera- 8 juni – Frans Hedberg, 80, svensk författare.
- 9 juni – Carl August Kihlberg, 68, svensk arkitekt.
- 21 juni – Nikolaj Rimskij-Korsakov, 64, rysk tonsättare.
- 24 juni – Grover Cleveland, 71, amerikansk politiker, USA:s president 1885–1889 och 1893–1897.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 6 juli – Victor Örnberg, 68, svensk arkivman och släktforskare.
- 19 juli – S.W.T. Lanham, 62, amerikansk demokratisk politiker.
Augusti
redigera- 4 augusti – William B. Allison, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1908.
- 17 augusti – Laura Fitinghoff, 60, svensk författare.
- 25 augusti – Henri Becquerel, 55, fransk fysiker, nobelpristagare [14].
September
redigera- 20 september – Pablo de Sarasate, 64, spansk violinist och tonsättare.
- 23 september – Mark L. De Motte, 75, amerikansk republikansk politiker och jurist.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 11 oktober – Eppa Hunton, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1892–1895.
November
redigera- 15 november – Cixi, 72, kinesisk änkekejsarinna [15].
- 24 november – Fredrik Petersson, 80, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
December
redigera- 20 december – Francis P. Fleming, 67, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1889–1893.
- 27 december – Richard Pischel, 59, tysk indolog.
- Fysik – Gabriel Lippmann, Frankrike
- Kemi – Ernest Rutherford, Storbritannien / Nya Zeeland
- Medicin
- Ilja Metjnikov, Ryssland
- Paul Ehrlich, Tyskland
- Litteratur – Rudolf Eucken, Tyskland
- Fred
- Klas Pontus Arnoldson, Sverige
- Fredrik Bajer, Danmark
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b c d e f g h i j k] 100 år med Aftonbladet – 1908, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j] 20:e århundrades När Var Hur – 1908, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Hundra år i Sverige – 1908, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1908, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”1”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927212718/http://hem.fyristorg.com/lars.sjoberg/documents/pages/soverskan.html.
- ^ [a b] Faktakalendern 2000 – 1908 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ ”Ballarat Genealogy: Newspaper Report of the accident”. Arkiverad från originalet den 11 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120211154316/http://www.ballaratgenealogy.org.au/goroke/wwm1908.htm.
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 65 - Omnibussen gör sin entré
- ^ Blake, Richard. The Book of Postal Dates, 1635-1985. Caterham: Marden. sid. 20
- ^ Sverige 1900-talet – Gift, sambo, partner, särbo eller frånskild?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 18 - En flygande svensk torped
- ^ ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100528&list=true.
- ^ ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100825&list=true.
- ^ ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20101213&list=true.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1908.
