1803
år
1803 (MDCCCIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraMars
redigera- 1 mars – Ohio blir den 17:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[1]
- 7 mars – Brand i Sundsvall.[2]
- 9 mars – Aargau blir kanton i Schweiz.[3]
- 10 mars – Schweiziska edsförunbet återskapas.[4]
- 31 mars – En lokal förordning om enskifte införs i Skåne.[5] Bakgrunden till detta var att friherre Rutger Macklean på Söderslätt hade genomdrivit ett enskifte av arrendatorernas splittrade åkerarealer till stora sammanhängande åkerytor. Nya bostäder byggdes ute vid de nya åkerenheterna. Byarna och bygemenskapen sprängdes. Friherre Mackleans privata enskifte var anledningen till Gustav IV:s förordning och det skulle bli fler föreskrifter med åren. Dessa statliga ingripanden blev viktiga faktorer i strävan att öka landets foder- och livsmedelsproduktion.[5]
April
redigera- 30 april – USA och Frankrike genomför det så kallade Louisianaköpet.[6]
Juni
redigera- Juni
- Efter att Gustav IV Adolf har brutit förlovningen med den mecklenburgska prinsessan Louise Charlotte ingås ett avtal med hertigen av Mecklenburg i Malmö för att blidka denne. Mot en pantsumma på 1.250.000 riksdaler pantsätter Sverige staden Wismar till hertigen på 100 år. När de 100 åren har gått (1903) kan Sverige antingen återlösa staden, överlämna den till den mecklenburgske hertigen, eller vänta i ytterligare 100 år (till 2003) med affären.
- Gustav IV Adolf reser till Tyskland.
- 9 juni – Matthew Flinders genomför den först kända Australien-omseglingen.[7]
September
redigera- 7 september – Brand i Sundsvall.[2]
- 15 september – Brand i Avesta.[2]
November
redigera- 1 november – Ostindiska Kompaniets armé i Indien på 10.000 man under general Gerard Lake kämpar mot Scindias marathiska armé med 9.000 man veteraninfanteri och 5.000 man kavalleri i slaget i Laswari.
Okänt datum
redigera- Thomas Telford påbörjar bygget av Caledonian Canal och förbättring av vägarna i Skottland.[8][9]
- En svensk myntrealisation genomförs, varvid 15 miljoner riksgäldssedlar inlöses med 10 miljoner riksbankssedlar. Pantsumman för Wismar (se ovan) kom väl till pass vid transaktionen.[10]
- Erik Gustaf Geijer får Svenska Akademiens stora pris för Äreminne öfver riksföreståndaren Sten Sture den äldre.[11]
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 3 januari – Alexander Randall, amerikansk politiker, kongressledamot 1841–1843.
- 15 januari – John H. Harmanson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1845–1850.
Februari
redigera- 3 februari – Felix Mendelssohn, tysk kompositör och dirigent.
- 6 februari – Asahel Peck, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876.
- 9 februari – Anders Johan Sandstedt, hemmansägare och riksdagsman.
- 18 februari – Camille Roqueplan, fransk målare.
Mars
redigera- 21 mars – Adolf August Friedrich Rudorff, tysk jurist.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 7 april – Flora Tristan, fransk socialist och feminist.
Maj
redigera- 24 maj – Charles Lucien Bonaparte, fransk naturforskare och ornitolog.
Juni
redigera- 24 juni – George James Webb, brittisk-amerikansk kompositör.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 12 juli – Pierre Chanel, Oceaniens skyddshelgon
- 31 juli – John Ericsson, svensk uppfinnare.
Augusti
redigera- 3 augusti – Joseph Paxton, brittisk trädgårdsmästare och arkitekt.
September
redigera- 21 september – Axel Eurén, svensk präst, skolman och författare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 24 oktober – Albert Smith White, amerikansk politiker, senator 1839–1845.
November
redigera- 29 november
- Christian Doppler, österrikisk matematiker och fysiker.
- Gottfried Semper, tysk arkitekt.
December
redigera- 11 december – Hector Berlioz, fransk kompositör.
- 31 december
- Amalia Assur – Sveriges första kvinnliga tandläkare.
- Richard Stockton Field, amerikansk politiker, senator 1862–1863.
- Johann Carl Fuhlrott, tysk naturforskare, neandertalmänniskans upptäckare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 30 januari – Fredrik Sparre, 71, svensk greve och ämbetsman, rikskansler 1792–1797.
Februari
redigera- 1 februari – Anders Chydenius, 73, svensk präst, politiker, framstående filosof inom klassisk liberalism.
- 3 februari – María Isidra de Guzmán y de la Cerda, 35, spansk akademiker.
Mars
redigera- 29 mars – Gottfried van Swieten, 69, nederländsk bibliotekarie.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 19 april – Emanuel De Geer, 54, svensk militär, kammarherre och riksråd samt kanslipresident 1786–1787.
Maj
redigera- 9 maj – Stevens Thomson Mason, 42, amerikansk politiker, senator 1794–1803.
- 18 maj – Samuel Livermore, 71, amerikansk politiker, senator 1793–1801.
Juni
redigera- 6 juni – Josiah Tattnall, amerikansk politiker och militär, senator 1796–1799, guvernör i Georgia 1801–1802.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 27 juli – Uno von Troil, 57, svensk ärkebiskop sedan 1786.
Augusti
redigera- 18 augusti – James Beattie, 67, skotsk filosof och författare.
September
redigera- 5 september – Choderlos de Laclos, 61, fransk författare.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 2 oktober – Samuel Adams, 81, amerikansk politiker.
November
redigera- 14 november – Christian Erdmann Kindten, 51, tysk orgelbyggare.
December
redigera- 12 december – Fredrik Adolf, 53, svensk prins, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.
- 18 december – Johann Gottfried Herder, 59, tysk filosof, författare, historiker och pedagog.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_O-R.html#Ohio.
- ^ [a b c] ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.
- ^ ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Swiss_Cantons1.html#Aargau.
- ^ ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Switzerland.html.
- ^ [a b] Hans Dahlberg, Vårt 1800-tal, sid 21.
- ^ Ramklint, Ulla Britta (1998). ”Världens största markaffär”. Populär historia (nr. 4): sid. 20-25. http://popularhistoria.se/artiklar/varldens-storsta-markaffar/.
- ^ ”British History Timeline”. BBC History. http://www.bbc.co.uk/history/british/timeline/empireseapower_timeline_noflash.shtml. Läst 17 februari 2008.
- ^ Williams, Hywel (2005). Cassell's Chronology of World History. London: Weidenfeld & Nicolson. sid. 354. ISBN 0-304-35730-8
- ^ Palmer, Alan; Veronica (1992). The Chronology of British History. London: Century Ltd. sid. 239–240. ISBN 0-7126-5616-2
- ^ Svensk Historia, Alf Henrikson, sid 748.
- ^ Hans Dahlberg, Vårt 1800-tal, sid 40-41
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1803.
