Émile Flourens

Émile Flourens
	Émile Flourens
	Émile Flourens omkring 1900
Född	27 april 1841; Paris
Död	7 januari 1920 (78 år); Paris
Medborgare i	Frankrike
Sysselsättning	Politiker, jurist
Befattning
	Directeur des Cultes (1879–1881); Directeur des Cultes (1882–1885); President, Section de législation du Conseil d'État (1885–1886); Frankrikes utrikesminister (1886–1888); Suppleant för Hautes-Alpes i Frankrikes nationalförsamling (1888–1898); Parlamentsledamot från Seine (1902–1906)
Politiskt parti
	Groupe Union des gauches; Républicains progressistes
Föräldrar	Marie Jean Pierre Flourens
Släktingar	Gustave Flourens (syskon)
Utmärkelser
	Officer av Hederslegionen
	Redigera Wikidata

Léopold Émile Flourens, född 1841, död 1920, var en fransk politiker. Han var bror till Gustave Flourens.

Efter att ha varit ledamot av Conseil d'état 1879 och direktör för kyrkoväsendet 1879-1881 och 1884-1885 blev Flourens utrikesminister 1886 i René Goblets regering samt visade här stor effektivitet och energi vid handläggandet bland annat av den känsliga Schnaebeleaffären 1887. Han kvarstod som utrikesminister i Maurice Rouvier och Pierre Tirards regeringar. Flourens sökte ett närmande till Ryssland och undertecknade överenskommelsen med Storbritannien om Suezkanalens neutralitet. Han bekämpade boulangismen. Bland Flourens skrifter märks L'organisation judiciaire et administrative de la France et de la Belgique (1875) och Alexander III, sa vie, son oeuvre (1893).

Källor

Noter

^ [a b] GeneaStar, GeneaStar person-ID: flourense.^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Émile Flourens.
Bilder & media

[d2e7afce5193dea77161d707e958da019ac0538a-1] [a b] GeneaStar, GeneaStar person-ID: flourense.^{[källa från Wikidata]}

[1]