Singalesiska

Singalesiska (සිංහල) är det språk som talas av folkslaget singaleser, som utgör den etniska majoriteten i Sri Lanka.

Singalesiska
සිංහල - siṃhala, singhale
Talas i	Indien, Sri Lanka
Region	Östra Sydasien
Antal talare	13 miljoner
Språkfamilj	Indoeuropeiska Indoiranska Indoariska Singalesisk-maldiviska Singalesiska
Officiell status
Officiellt språk i	Sri Lanka
Språkkoder
ISO 639‐1	si
ISO 639‐2	sin
ISO 639‐3	sin

Den singalesiska skriften används även till pali (jämte burmesisk, thai- och khmer-skrift), och lokalt till sanskrit (där man internationellt numera använder devanagari-skriften).

Singalesiskan och den närbesläktade maldiviskan bildar en sydlig gren av de indoariska språken inom den indoiranska språkgruppen i den indoeuropeiska språkfamiljen. Den skiljer sig från övriga indoariska språk, som talas i Nordindien, bland annat genom inflytande från de dravidiska språken, främst tamil, som förutom att vara huvudspråk i Tamil Nadu på indiska fastlandet också är öns största minoritetsspråk.

Grammatik

Skillnaden mellan bestämd och obestämd form utmärks med ändelse – som i svenskan, fast tvärtom: grundformen är bestämd (till exempel miniha, människan), genom ändelse blir den obestämd (minihek, en människa).

• Verb skrivs alltid sist i en mening.

Exempel: Några fraser

• Oyata kohomadha?: Hur mår du/ni? -Mata hodhay: Jag mår bra.
• Oyage nama mokaddha?: vad heter du/ni? -Mage nama (namnet): mitt namn är (namnet)
• Mata udhau karanna: hjälp mig!
• Oya enna: Du, kom hit!
• Ayeooo: Oj oj

Skrift

Singalesiska skrivs med Sinhala. Liksom andra skriftsystem i Brahmifamiljen så är Sinhala en abugida vilket innebär att varje konsonant har en medföljande vokal. För att ändra eller avlägsna vokalen används diakritiska tecken.

I klassisk singalesiska används bara vissa av bokstäverna. De övriga, markerade med grått, används för lånord från bland andra sanskrit, pali och engelska.

Vokaler

Fristående	Med ක (k)	ISO	IPA	Fristående	Med ක (k)	ISO	IPA
අ	ක	a	[a, ə]	ආ	කා	ā	[a:, a]
ඇ	කැ	æ	[æ]	ඈ	කෑ	ǣ	[æ:]
ඉ	කි	i	[i]	ඊ	කී	ī	[i:]
උ	කු	u	[u]	ඌ	කූ	ū	[u:]
ඍ	කෘ	r̥	[ri, ru]	ඎ	කෲ	r̥̄	[ri:, ru:]
ඏ	කෟ	l̥	[li]	ඐ	කෳ	l̥̄	[li:]
එ	කෙ	e	[e]	ඒ	කේ	ē	[e:]
ඔ	කො	o	[o]	ඕ	කෝ	ō	[o:]
ඓ	කෛ	ai	[aj]	ඖ	කෞ	au	[ɑw]

Konsonanter

Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA	Tecken	ISO	IPA
ක	k	[k]	ඛ	kh	[k]	ග	g	[g]	ඝ	gh	[g]	ඞ	ṅ	[ŋ]	ඟ	ňg	[ᵑg]
ච	c	[tʃ]	ඡ	ch	[tʃ]	ජ	j	[dʒ]	ඣ	jh	[dʒ]	ඤ	ñ	[ɲ]	ඦ	ňj	[ⁿdʒ]
ට	ṭ	[ʈ]	ඨ	ṭh	[ʈ]	ඩ	ḍ	[ɖ]	ඪ	ḍh	[ɖ]	ණ	ṇ	[n]	ඬ	ňḍ	[ᶯɖ]
ත	t	[t]	ථ	th	[t]	ද	d	[d]	ධ	dh	[d]	න	n	[n]	ඳ	ňd	[ⁿd]
ප	p	[p]	ඵ	ph	[p]	බ	b	[b]	භ	bh	[b]	ම	m	[m]	ඹ	m̌b	[ᵐb]
ය	y	[j]	ර	r	[r]	ල	l	[l]	ව	v	[ʋ]
ශ	ś	[ʃ]	ෂ	ṣ	[ʃ]	ස	s	[s]	හ	h	[ɦ]	ළ	ḷ	[l]	ෆ	f	[f]