Saxo, med tillnamnet Grammaticus ("den lärde"), född cirka 1150[1] eller 1160[2] (troligen på Själland), död tidigast cirka 1206,[1] var en dansk historiker och författare. Han var sekreterare hos ärkebiskop Absalon av Danmark i Lund och samtida med kung Valdemar den store av Danmark.[3] Saxo är känd för sin danska historia, Gesta Danorum.
| Kön | man | |
|---|---|---|
| Medborgare i | Konungariket Danmark | |
| Förnamn | Saxo | |
| Född | 1150 | |
| Födelseplats | Själland | |
| Död | 1220, 1206 | |
| Språk | Medeltidslatin, rundanska | |
| Sysselsättning | historiker, författare | |
| Utbildad vid | Roskilde Katedralskola | |
| Religion | kristendom | |
| Betydande verk | Gesta Danorum | |
| IMDb-ID | nm0334550 | |
Biografi
redigeraIdentitet
redigeraSaxo kan vara identisk med en i Absalons testamente omnämnd klerk. I Gesta Danorum nämner han själv att både hans far och farfar tjänade som krigare under kung Valdemar I. Dessutom nämns det i den äldre delen av Chronica Sialandie att han var Saxo, cognomine Longus (= Saxo med tillnamnet "den långe"). Tillnamnet Grammaticus dyker upp först i Chronica Jutensis omkring år 1342.
Gesta Danorum
redigeraSaxo skrev bland annat en dansk rikshistoria i 16 böcker, Gesta Danorum (Danernas historia, eller Danernas bedrifter), som på latin skildrar Danmarks historia till år 1185 och också innehåller den danska versionen av många fornnordiska sagor och myter. Han konstruerade långa kungalängder i syfte att förlänga det egna folkets historia bakåt i tiden. Flera av gestalterna kan falsifieras mot andra källor, och betraktas som sagokungar av det helt fiktiva slaget.[4]
Gesta Danorum innehåller för övrigt en version av berättelsen om Amlet, på vilken William Shakespeare senare baserade sitt drama Hamlet.
Utifrån ett svenskt perspektiv är Saxo Grammaticus historieverk intressant på många sätt, bland annat genom att det innehåller det äldsta belägget på att de svenska kungarna företog en eriksgata efter att de blev valda. I samma avsnitt, vilket handlar om tronstriderna i Sverige på 1120-talet, bekräftas även den traditionella tolkningen av den äldre Västgötalagens berömda fras "Sveær egho konung at taka ok sva vrækæ". Det framgår tydligt att Saxo uppfattade svear och götar som två skilda folk och att det bara var de förstnämnda som hade formell rätt att välja kung.
Betydelse
redigeraSaxo hyllades under såväl medeltiden som renässansen (inte minst av humanisten Erasmus av Rotterdam), men har i modern tid inte samma litterära status som exempelvis Snorre Sturlasson. Av världslitterär betydelse är dock att han är den ursprungliga källan till handlingen i Shakespeares Hamlet.
Utmärkelser
redigeraAsteroiden 10462 Saxogrammaticus är uppkallad efter honom.[5]
Referenser
redigera- ^ [a b] ”the definition of saxo grammaticus” (på engelska). dictionary.com. http://www.dictionary.com/browse/saxo-grammaticus. Läst 30 juni 2018.
- ^ ”Saxo Grammaticus og Gesta Danorum” (på danska). danmarkshistorien.dk. 13 april 2018. http://danmarkshistorien.dk/leksikon-og-kilder/vis/materiale/saxo-grammaticus-og-gesta-danorum/. Läst 30 juni 2018.
- ^ Saxo Grammaticus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- ^ ”Sveriges kvalitetssajt för nyheter”. SvD.se. https://blog.svd.se/historia/2011/10/13/varfor-jag-inte-tror-pa-sagokungar/. Läst 22 juni 2020.
- ^ ”Minor Planet Center 10462 Saxogrammaticus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10462. Läst 4 juni 2023.
Vidare läsning
redigera- Lundberg, Torsten (1931). Om och ur Sakse, vår fornhistorias Herodotos. Scania-biblioteket ; 16. Malmö: Scania. Libris 1367426
- Weibull, Curt (1978). ”Vem var Saxo?: ett diskussionsinlägg”. Historisk tidsskrift (København 1858) 1978 (78),: sid. 87–96. 0106-4991. ISSN 0106-4991. Libris 9387687
- Saxo Grammaticus; Gesta Danorum Översättning Saxo Danmarkskrøniken Genfortalt af Helle Stagerup 2000 ISBN 87-11-11382-0
Externa länkar
redigera- Gesta Danorum i dansk översättning från latinet av Frederik Winkel Horn.
- Engelsk översättning Bok I–IX: Online Medieval and Classical Library
- Saxo Grammaticus (1150-1220) hos Litteraturbanken
- Weibull, Lauritz (1928). ”Nekrologerna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo”. Scandia – Tidskrift för historisk forskning 1 (1): sid. 84–112. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1553/1259. Läst 25 december 2011.
- Weibull, Lauritz (1934). ”Saxoupplagan av 1931.”. Scandia – Tidskrift för historisk forskning 7 (2): sid. 290–298. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/468/297. Läst 29 december 2011.
- Weibull, Lauritz (1935). ”Saxo inför nutida textkritik.”. Scandia – Tidskrift för historisk forskning 8 (2): sid. 251–293. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/492/321. Läst 29 december 2011.
- Weibull, Lauritz (1953). ”Saxo och ärkebiskopsstiftet i Lund 1177.”. Scandia – Tidskrift för historisk forskning 22 (1): sid. 72–93. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/691/476. Läst 29 december 2011.
- Weibull, Curt (1976). ”Knytlingasagan och Saxo. En källkritisk undersökning.”. Scandia – Tidskrift för historisk forskning 42 (1): sid. 5–31. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1194/980. Läst 23 december 2011.