Sättna socken i Medelpad ingår sedan 1971 i Sundsvalls kommun och motsvarar från 2016 Sättna distrikt.
Sättna socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Medelpad |
Kommun | Sundsvalls kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 217 kvadratkilometer |
Upphov till | Sättna landskommun Sättna församling |
Motsvarar | Sättna distrikt |
Tingslag | Medelpads västra domsagas tingslag (–) Selångers tingslag (–) |
Karta | |
Sättna sockens läge i Västernorrlands län. | |
Koordinater | 62°28′03″N 17°09′02″Ö / 62.4675°N 17.15055556°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2500 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Sättna distrikt |
Redigera Wikidata |
Socknens areal är 217,60 kvadratkilometer, varav 211,40 land.[1] År 2000 fanns här 1 667 invånare.[2] Tätorten Kovland och den däri uppgångna kyrkbyn Sättna med sockenkyrkan Sättna kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
redigeraSättna socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sättna församling och för de borgerliga frågorna bildades Sättna landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Selångers landskommun som 1965 uppgick i Sundsvalls stad som 1971 ombildades till Sundsvalls kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Sättna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelpad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[3][4]
Geografi
redigeraSättna socken ligger nordväst om Sundsvall kring Sättnaån. Socknen har dalgångsbygd vid vattendragen och höglänta skogsbygder däromkring med höjder som i Storberget når 430 meter över havet.[1][5][6]
Orter med folkmängd
redigeraSättna har bestått av byar och andra bostadsorter med antal skrivna på orterna enligt följande:[7][8]
Ort | Typ | Folkmängd 1890 |
---|---|---|
Bjärme | by | 210 |
Brödlösa | by | 42 |
Byn | by | 195 |
Bäckegren | by | |
Djupdalen | by | |
Flata | by | 43 |
Gravtjärn | by | 37 |
Gårdtjärn | by | 289 |
Lövsätt | by | 145 |
Nora | by | 137 |
Norafors | 156 | |
Nordansjö | by | 25 |
Norrkovland | by | 24 |
Näsvattnet | by | |
Prästbordet | prästboställe | 16 |
Rösåsen | by | 121 |
Solum | by | 80 |
Storbränna | del av by | |
Strömås | by | 105 |
Tösta | by | 9 |
Västansjö | by | 144 |
Ytterkovland | by | 46 |
Östanå | by | 81 |
Överkovland | by | 121 |
Summa | 2 026 | |
Obefintliga | 12 |
Fäbodar
redigeraFöljande orter är eller har varit fäbodar:[8]
- Burtjärnbodarna
- Flatabodarna
- Däldensbodarna
- Fäboddalarna
- Fäbodmyran
- Kovlandbodarna
- Kovlebodarna
- Krångebodarna*
- Rigsvedbodarna
- Selebodarna
- Sotbodarna
- Tjocklunbodarna* (i nutid skogstrakt)
- Östanåbodarna
*) Förr fäbodar
Sjöar
redigeraFornlämningar
redigeraFrån järnåldern har anträffats två gravfält och en fornborg. En runsten, Igulstenen, är känd från Byn.[5][6][9][10]
Namnet
redigeraNamnet (1543 Settne) har antagits vara plural av setn, 'uppehållsort; boplats' med oklar syftning.[6][11]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Sättna socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 493 | |||
1760 | 521 | |||
1769 | 582 | |||
1790 | 1 658 | |||
1810 | 991 | |||
1820 | 1 156 | |||
1830 | 1 486 | |||
1840 | 1 428 | |||
1850 | 1 560 | |||
1860 | 1 824 | |||
1870 | 1 902 | |||
1880 | 1 853 | |||
1890 | 2 026 | |||
1900 | 2 067 | |||
1910 | 2 041 | |||
1920 | 2 055 | |||
1930 | 2 015 | |||
1940 | 1 965 | |||
1950 | 1 866 | |||
1960 | 1 753 | |||
1970 | 1 432 | |||
1980 | 1 353 | |||
1990 | 1 602 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Sättna socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Sättna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Norrlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ ”Folkräkningen 1890, Sättna (Y) - statistik på församlingsnivå”. Riksarkivet SVAR/Umeå universitetsbibliotek. 1890. Arkiverad från originalet den 19 september 2016. https://web.archive.org/web/20160919045028/http://www2.foark.umu.se/folk/y/statistik.asp?selarkbild=S%E4ttna&x=Hemort&sort=Sortera+i+bokstavsordning&action=Ber%E4kna. Läst 6 juli 2016.
- ^ [a b] ”Ortnamnsregistret: Sätta socken, Medelpad”. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s1yx001/529226d1.htm. Läst 6 juli 2016.
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sättna socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sättna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Sättna socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Sättna socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Sättna hembygdsförening