Olof Celsius den äldre

Olof Celsius den äldre
	Olof Celsius den äldre
	Olof Celsius den äldre. Kopparstick utfört av Jacob Gillberg.
Född	19 juli 1670; Uppsala församling, Sverige
Död	24 juni 1756 (85 år); Uppsala församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Språkvetare, universitetslärare, orientalist, klassisk filolog, runolog, botaniker, historiker, teolog, präst, filosof
Befattning
	Kyrkoherde, Börje församling (1707–1727); Uppsala universitets rektor; Uppsala universitets rektor; Uppsala universitets rektor; Kyrkoherde, Vaksala församling (1727–1736); Uppsala universitets rektor; Domprost, Uppsala domkyrkoförsamling (1736–1756); Uppsala universitets rektor; Uppsala universitets rektor; Uppsala universitets rektor
Arbetsgivare	Uppsala universitet
Barn	Magnus von Celse (f. 1709); Margareta Celsia Björck (f. 1710 och 1709); Olof Celsius den yngre (f. 1716)
Föräldrar	Magnus Nicolai Celsius; Sara Edmundsdotter Figrelia
Släktingar	Nils Celsius (syskon); Johan Celsius (syskon); Anders Celsius
	Redigera Wikidata

Olof Celsius den äldre, född 19 juli 1670 i Uppsala, död 24 juni 1756, var en svensk botaniker, språkforskare, runforskare och präst. Han var Sveriges första bryolog. Han var gift med Margareta Insulander och far till Olof Celsius den yngre och Magnus von Celse.

Biografi

Olof Celsius var son till naturvetenskapsmannen och språkforskaren Magnus Nicolai Celsius och Sara Edmundsdotter Figrelia, och bror till astronomen Nils Celsius, Anders Celsius far. Han studerade sporadiskt vid Uppsala universitet då han hade ekonomiska svårigheter, och kunde fullfölja sin utbildning endast genom Karl XI:s frikostighet. Efter sin magisterpromotion företog han en utrikes resa, som uträcktes till Italien.

Efter hemkomsten utnämndes han 1699 till adjunkt vid filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet, och blev 1703 professor i grekiska, hans huvudämne. Han blev professor i orientaliska språk 1715, professor i teologi från 1727 samt domprost från 1736. Hans främsta insatser var att samla mossor och vara en inspirationskälla till Carl von Linné, dateringen av de flesta av Sveriges runstenar och motståndet mot den uppblommande göticism som Olof Rudbeck den äldre initierat. Kritiken mot Rudbeck grundade sig på runornas ålder och ursprung. Hans främsta meningsmotståndare var Erik Julius Björner, som upprördes av hans kritiska synpunkter.

De arbeten som gjorde Celsius berömd i Europa var ett verk i två delar över växter i Bibeln, Hierobotanicon sive de plantis sacræ scripturæ (1745–1747), samt utgivandet av faderns tolkning av hälsingerunorna i Oreades Helsingicæ (1710) samt den postumt utgivna De runis Helsingicis observationes quædam (1771). Som hans främsta runoligiska arbete bör dock nämnas Monumenta quædam sveo-gothica suis temporibus reddita (1726–1733). Han invaldes 1739 som ledamot nummer 25 av Kungliga Vetenskapsakademien, samma år som den bildades, och samma år som hans brorson Anders Celsius valdes in. Han var även en av de ledande personerna inom det lärda samfund, Bokvettsgillet, som senare utvecklades till Uppsala Vetenskapssocietet.

Auktorsnamnet Celsius kan användas för Olof Celsius den äldre i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Se även

Celsius (släkt)

Bibliografi

Hierobotanicon (1745–47)

Källor

Svensk uppslagsbok. Lund 1930.

Noter

^ [a b c d e f g h i] Olof d.ä. Celsius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14764, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 100828337, läst: 30 april 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 3, 1845, s. 260-263, läst: 1 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ The History of Ethnobotanical Studies of the Texts of the Biblical Corpus, vol. 9, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 7-28.^{[källa från Wikidata]}
^ Olof d.y. Celsius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14763, läs online.^{[källa från Wikidata]}

Vidare läsning

B. Boéthius: Olof d.ä. Celsius i Svenskt biografiskt lexikon (1929)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Olof Celsius den äldre.
Bilder & media
Celsius, Olof d.ä. i Libris

Företrädare: Petrus Elvius	Uppsala universitets rektor Ht 1711	Efterträdare: Daniel Lundius
Företrädare: Carl Lundius	Inspektor för Värmlands nation 1714–1756	Efterträdare: Lars Benzelstierna
Företrädare: Johan Upmarck Rosenadler	Inspektor för Uplands nation 1717–1756	Efterträdare: Johannes Amnell
Företrädare: Johan Palmroot	Uppsala universitets rektor Ht 1718	Efterträdare: Daniel Lundius
Företrädare: Olof Rudbeck den yngre	Uppsala universitets rektor Ht 1724	Efterträdare: Daniel Djurberg
Företrädare: Eric Alstrin	Uppsala universitets rektor Ht 1730	Efterträdare: Johan Reftelius
Företrädare: Samuel Klingenstierna	Uppsala universitets rektor Ht 1737	Efterträdare: Johan Reftelius
Företrädare: Johan Reftelius	Uppsala universitets rektor Ht 1738	Efterträdare: Anders Celsius
Företrädare: Johan Ihre	Uppsala universitets rektor Vt 1746	Efterträdare: Lars Hydrén

[3a35159a546a75827c7abee69c3dae4dfc142e9c-1] [a b c d e f g h i] Olof d.ä. Celsius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14764, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[41ba9182372db32bdadda2f489154bc2931f2f07-2] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 100828337, läst: 30 april 2024.^{[källa från Wikidata]}

[7a692347daa972f54af7d390bfab8606aef5a804-3] [a b c d] Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 3, 1845, s. 260-263, läst: 1 november 2021.^{[källa från Wikidata]}

[7a277eae93dd1c6a7d7ccf80b1f780a7a74aadcb-4] The History of Ethnobotanical Studies of the Texts of the Biblical Corpus, vol. 9, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 7-28.^{[källa från Wikidata]}

[6cd56c0a8b23bdf31cd4a076b8f9216793c09acc-5] Olof d.y. Celsius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14763, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]