Naturvård

Naturvård,^[1] ofta förknippad med det äldre begreppet naturskydd,^[2] innebär att man skyddar och vårdar olika typer av natur och arter. Naturvården värnar specifika livsmiljöer för djur och växter i syfte att bevara, gynna och upprätthålla den biologiska mångfalden i vårt land. Naturvård är en statlig och kommunal verksamhet där många myndigheter bidrar; även organisationer, ideella föreningar och privatpersoner praktiserar naturvård i olika former.

Historia

Sannolikt påverkades ideella krafter och forskare i Europa av att Yellowstone nationalpark bildades i USA 1872. Ödmann m fl^[3] betonar att turism- och friluftslivs-intressen var betydelsefulla för tillkomsten av lagen; även enskilda individer var viktiga för riksdagens beslut. Amerikanen Alfred Runte^[4] framhöll för USA att skyddet av de stora nationalparkerna där underlättades av att de låg på "värdelös mark" ("theory of worthless land"), en idé som delvis blev kontroversiell.

Naturvård i Sverige

Naturvården regleras genom lagar, främst miljöbalken samt vissa andra lagar (bland annat Skogsvårdslagen är viktig). Skydd av naturområden för friluftsliv ingår i naturvården, enligt miljöbalken, liksom skydd av den geologiska mångfalden - geologiska företeelser som har höga bevarandevärden. Natur skyddas och vårdas för att bevara en hög mångfald av arter lokalt och regionalt, främst genom att i landet förekommande naturtyper representeras via olika skyddsformer. Naturvård ger varierad natur, rent vatten, vackra utsikter och möjligheter för människor att njuta och dra lärdomar genom undervisning och forskning, idag och i framtiden.

Historia

Naturskydd och naturvård har en lång historia i Sverige.^[5] En första, och viktig lag tillkom i riksdagen 1909. I Sverige instiftades de första (stora) nationalparkerna på mark i fjällen där brukarintressen (förutom renskötseln) knappast fanns, vilket sannolikt bidrog till att riksdagen 1909 klubbade igenom naturskyddslagstiftningen. Sverige blev då ett föregångsland i Europa genom att instifta nationalparker.

Milstolpar i svensk naturvård

1877 – Lektor Pehr Arvid Säve föreslog en djurskyddslag.
1880 – Polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld föreslog inrättandet av riksparker i de nordiska länderna.
1904 – Den tyske botanisten Hugo Conwentz, ”den moderna naturvårdens skapare” reste runt i Sverige och agiterade för naturvård.
1907 – En utredning om ”åtgärder till skydd för vår natur” tillsattes.
1909 – Den första naturskyddslagen och lag om nationalparker och naturminnen tillkom, och de första nationalparkerna inrättades, bland andra Sareks, Stora Sjöfallets och Abisko nationalparker. Svenska naturskyddsföreningen bildades.
1942 – Muddus nationalpark inrättades.
1951 – Ny naturskyddslag och strandlag beslutades träda i kraft från och med 1952.
1960 – Utredning om ny naturvårdslag och naturadministration tillsattes.
1963 – Statens naturvårdsnämnd tillsattes.
1964 – Ny naturvårdslag beslutades gälla från och med 1965.
1967 – Statens naturvårdsnämnd ombildades till Statens naturvårdsverk. Under detta lades också flera andra statliga organ med anknytning till naturvård.^[6]

Skydd av områden

Skydd av arter

Se även

Referenser

^ ”Naturvård”. ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturvård. Läst 22 augusti 2017.
^ naturskydd i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 augusti 2017.
^ Ödmann E, Bucht E, Nordström M. (1982). Vildmarken och välfärden. Om naturskyddslagstiftningens tillkomst. Liber förlag
^ Runte, Alfred (1987, 2nd Ed.). National parks: The American experience. University of Nebraska Press
^ Per Wramner och Odd Nygård (2010) Från naturskydd till bevarande av biologisk mångfald. COMREC Studies in Environment and Development No. 2. Stockholm.[1].
^ Bra Böckers lexikon, 1978

[1] ”Naturvård”. ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturvård. Läst 22 augusti 2017.

[ne-naturskydd-2] naturskydd i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 augusti 2017.

[3] Ödmann E, Bucht E, Nordström M. (1982). Vildmarken och välfärden. Om naturskyddslagstiftningens tillkomst. Liber förlag

[4] Runte, Alfred (1987, 2nd Ed.). National parks: The American experience. University of Nebraska Press

[5] Per Wramner och Odd Nygård (2010) Från naturskydd till bevarande av biologisk mångfald. COMREC Studies in Environment and Development No. 2. Stockholm.[1].

[6] Bra Böckers lexikon, 1978

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]