Fieldsmedaljen instiftades av den internationella matematikorganisationen International Mathematical Union enligt en resolution vid den internationella matematikkongressen 1924. Den uppkallades efter matematikern John Charles Fields (1863–1932), professor i matematik i Toronto, Kanada, som hade varit sekreterare vid kongressen 1924 och vid sin död 1932 testamenterade 47 000 dollar till priset. Medaljen är av guld och bär Arkimedes bild på åtsidan.
Medaljen, som delas ut var fjärde år vid de av unionen arrangerade internationella matematikkongresserna, har ibland kallats "matematikens nobelpris". I syfte att vara en sporre för framtida insatser inom matematiken delas dock medaljen endast ut till personer under 40 år. Från 1936 till 1962 utdelades vid varje kongress två medaljer, men sedan 1966 har fyra medaljer delats ut vid kongresserna.
Historia
redigeraMedaljen föreslogs[1] vid IMUs Internationella matematikerkongressen[2] 11-16 augusti 1924[3] i Toronto. Medaljen beslutades slutligen 24 februari[2] 1931[1] och fastställdes sedan 12 januari 1932.[3]
Den första utdelningen gjordes 14 juli[4] 1936[1] vid ICM kongress den 13-18 juli i Oslo.[3]
Nordiska pristagare är Lars Ahlfors från Finland (1936), Atle Selberg från Norge (1950) och Lars Hörmander från Sverige (1962).
Pristagare
redigera1998 fick Andrew Wiles en silvermedalj för sitt bevis av Fermats stora sats, då han var för gammal för att få en vanlig medalj.
Referenser
redigera- ^ [a b c] The birth of the Fields medal, Chalkdust Magazine.com (läst 30 april 2024)
- ^ [a b] The origins and histoy of the Fields medal, Historia Mathematica 3 (1976), 167-181 (core.ac.uk) (läst 30 april 2024)
- ^ [a b c] The Fields Medal, The Fields Institute for Research in Mathematical Sciences (fields.utoronto.ca) (läst 30 april 2024)
- ^ 1936 ICM - Oslo, MatTutor (mathshistory.st-andrews.ac.uk) (läst 30 april 2024)
- ^ ”Fields Medals 2022”. International Mathematical Union. https://www.mathunion.org/imu-awards/fields-medal/fields-medals-2022.